Allt Jag Säger Är Sant- Bokrecension
Emma här igen! Jag läste ut Allt Jag Säger Är Sant, skriven av Lisa Bjärbo, för ett tag sedan och så här tycker jag om den!

Sammanfattad handling (utan för många spoilers):
Alltså beskrivningen på baksidan av denna bok är så himla bra så jag tänker låna den.
“Ibland när jag tittar mig i spegeln får jag lust att bita mig själv i axeln. Bara smaka, liksom. Testa om jag är ens hälften så god som jag ser ut. Ibland får jag lust att ge mig själv en örfil också, men det är en annan sak. Jag har: Mörkt hår i frisyrer som du inte trodde fanns. Kläder i tusen färger. Fräknar på näsan, pärla i läppen och ganska ofta en tjusig hatt på huvudet.
Jag är: Sexton år och i det närmaste elektrisk.”
Jag vill inte säga mer än så för det som är så underbart med den här boken är mystiken. Man vet liksom inte riktigt vad man ger sig in i när man öppnar boken, men så fort man börjar läsa fastnar man. Den känslan vill jag inte ta ifrån er.
Genre: Romantik, Ungdomsbok
Språket:
Ursäkta mitt språk men språket i den här boken är jävla freaking perfekt. Det är varken svårläst eller lättläst, utan precis där emellan. Lisa Bjärbo har på ett kanonbra sätt lyckats frånga huvudpersonens essens i sättet hon pratar och tänker på. Nej, språket är kanske inte hela tiden helt korrekt. Men man får skriva precis hur man vill i skönlitteratur, och eftersom boken är skriven ut en 16-årings perspektiv gör det bara boken bättre med slang i. För vilken tonåring pratar egentligen formellt och helt utan grammatiska fel? Inte jag, i alla fall.
Personbeskrivningarna:
Alla karaktärer har djup i sig, och speciellt huvudpersonen, Alicia, är en otroligt unik person. Det finns inget jag älskar mer i böcker än när författaren har lyckats skapa en helt underbart konstig huvudperson som känns verklig och inte bara som en tråkig Mary-Sue (en perfekt person utan brister). Trots de detaljrika personligheterna känns det inte som om Lisa Bjärbo har rabblat upp en massa egenskaper som vissa författare gör. Till exempel “Jag är oftast rolig och drar många skämt. Jag brukar vara glad, men ibland är jag ledsen.” Hon har lyckats att väva in personlighetsdrag i konversationer och tankar utan att göra det allt för uppenbart. Det känns lite som när man lär känna en person på riktigt. Det är ju inte precis som att folk i det verkliga livet introducerar sig såhär: “Hej! Jag heter Emma och jag är skitsmart. Men jag kan vara väldigt tävlingsinriktad ibland och jag tycker om att bestämma. Jag är dock bra på att vara rolig. Vill du vara kompis med mig?”, eller hur? (By the way, hojta till om ni känner någon som gör så. Det skulle vara ganska kul egentligen.)
Miljöbeskrivningarna:
Jag skulle nog inte säga att den här boken har väldigt många miljöbeskrivningar, men tillräckligt för att det ska kännas som att man upplever allting på riktigt. Hade detta varit en fantasy eller sci-fi bok hade jag velat ha fler miljöbeskrivningar, men eftersom det är en realitisk bok funkar detta perfekt.
Favoritkaraktär:
Alicia, huvudpersonen. Hon är så himla unik på alla sätt och vis. Hon gör det hon själv vill, och bryr sig inte om vad andra tycker om henne. Hon är barnslig, envis och ganska fyrkantig när det gäller andra åsikter än hennes egna. Men samtidigt är hon också otroligt rolig, självsäker och modig.
Dissad karaktär:
Sofia, tjejen som Alicia jobbar med. Hon är bara elak, jobbig och tjurig och jag tycker inte om det. På tal om det får man aldrig riktigt veta varför hon beter sig så dumt mot Alicia… Hmm…
Tre bra saker om boken:
-
Får jag säga allt?
-
Okej det kanske jag inte får…
-
But who’s gonna stop me?
Tre dåliga saker om boken:
-
Det ENDA jag har att klaga på är att jag hade velat ha mer backstory när det gäller Sofia… Folk kan inte behandla andra så dåligt utan att det finns en anledning.
-
Yep, I just did it again.
-
JAG ÄLSKAR DEN HÄR BOKEN, OKEJ?!
Rekommendera?:
Absolut. Till alla olika åldrar från typ 11 och uppåt. LÄS DEN, MÄNNISKOR. Den här platsar numera på min lista av favoriter. (Jajajaja den listan är ganska lång men ändå…)
Läsa igen?:
Det kan jag lova. Med tanke på att jag läste ut den på mindre än en dag kommer jag säkert att läsa den flera gånger till. Det är en sådan där bok som man bara inte kan läsa bara en gång i livet.
Betyg:
Sju av sju horrokruxer.

~Emma~